Juletid

Jag förstår inte, jag förstår verkligen vad det är med familjer och jul. Jag har missat min systers student och inte firat min födelsedag på åratal, men när det är jul så blir alla som galna. Vi lever i ett sekualiserat land där ingen firar för Jesus födelse men ändå så ska alla galningar hålla på och vara helt besatta. Jag hatar julen. När jag växte upp så jobbade pappa varje jul och somnade till Kalle Anka, mamma kände sig mindervärdig för att hon inte var någon hemmafru och inte kan laga mat (men hon drog in alla pengar i familjen). Under mina tonår så firade vi med mina morföräldrar och inte blev det bättre av det, mormor vet knappt vad det är för dag och mamma och pappa bara bråkar. Förra året så tog jag bilen och åkte hem i ren ilska, försökte dricka vin (lyckades inte ens få upp kroken för jag var så arg) och se på Karl Bertil. Jag har inga positiva minnen av julen hur jag än anstränger mig, julen är bara inte rolig. Jag hatar allt vad julstämning heter, tål inte juldekorationer eller julsånger, en kan kalla mig för Grinchen eller Schrotch, men jag hatar verkligen julen. Jag hatar att köpa julklappar och i princip att få dem också. Jag tror på att fira prestationer och saker som verkligen betyder något. Att jag eller någon död snubbe blir äldre är ingenting att fira, att man får ett jobb, blir klar med en jobbig grej (som uppsats) eller tar examen (hit räknas inte studenten, det är inte svårt att ta studenten i det här landet) är en grej att fira.

Julen har blivit en tävling i mest lyckade familj och vem som köper mest presenter. Om folk vill anse att jag är ett bortskämt medelklassbarn så varsegod:
1. Julen betyder ingenting för mig, förutom ångest.
2. Familj är urvattnat för mig, vad är egentligen en familj?
3. Jag kan umgås med mina föräldrar annars, jag behöver inte ha en julgrann för att spela spel och bråka (vilket är vad de gör när de umgås)
4. När jag hade min katt så kändes hon och jag mer som en familj än vad den biologiska familj jag är uppvuxen i nånsin gjort.
5. Jag behöver en kamera eller en hushållsassistent, annat är inte önskvärt. Köp i såna fall en get.
6. Jag skulle hellre dricka mig aspackad i Berlin än att fira jul ett år till i Sverige, nu går det inte i år men vänta ni.

Julen är ingenting annat än en ihålig bubbla av imagnation, där folk ska glömma bort sina bekymmer och leva upp till en illusion av den lyckliga familjen. Men let’s face it, den lyckliga familjen är fake. Det finns inga lyckliga familjer, alla familjer har problem så sluta hyckla. Familjen är ingen symbol för trygghet och det lugna samhället, familjen är en symbol för konflikter som odlas bakom lyckta dörrar. Jag ryser när jag åker igenom villaområden för jag vet vilka konflikter som finns innanför väggarna, som ska stanna inom familjen. Jag är uppvuxen i kärnfamilj, i lägre medelklass och jag kan säga till alla Kristdemokrater där ute: familjen ger dig ingen trygghet, då måste hitta den själv.

Allra helst så skulle jag jobba hela julhelgen, vilket min syrra gör i år. Men då jag inte har den möjligheten så väljer jag istället att fira jul med min vän Vin och försöka överleva julen. Jag är präglad av normen, jag vill inte sitta ensam på julen, med inget att göra, nästa år så åker jag utomlands. Tvi vale för julen.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.